mammajosefine

Slutade i trots, gråt och gnäll. Issa var trött efter gårdagens resande och sen sänggång så det var inte hennes bästa sida som kom fram vid lunchtid idag. Så jag packade bestämt ihop alla saker, tog på henne kläder (kan säga att hon grät av förtvivelse över att behöva åka hem), lade Mille i vagnen och tog snabba fotsteg tillbaka till bussen hemåt. Ska man vara konsekvent så ska man. Hon fick en chans att skärpa sig. Hon testade den så klart och då är det bara att packa ihop sig och åka, hur tråkigt det än är! 
Och är det något jag har lärt mig av denna 3 årstrots så är det att en chans, sen är det bra! För ju mer chanser man ger dom desto mer testar dom.
Väl hemma så var hon sitt normala igen. Jag satte mig på huk framför henne och frågade om hon förstod varför vi åkte hem. Hon kollade på mig och sa " ja mamma, jag måste inte gråta hela tiden och jag måste lyssna".  Sen kramades vi och hon fortsatte leka ute på gården. 

Pappa och bror har nyss åkt, de skulle vidare till Kil.
Mille ligger och dricker välling och Issa kollar på film. Jag ska hoppa in i duschen och sen gå och mysa lite med barnen innan de somnar.