Vi lever...

Men knappt det känns som. Isabelle kräktes igen Torsdagnatt och mådde sen bra. Jag trodde i Lördags att allt var över då det gått några dagar. Riikka kom hit för lite melodifestival och gotta. I Söndags åkte vi ner till Bröllopsmässan och sög in alla tips mm inför vårt kommande bröllop. På eftermiddag kom Jenny (min syster) med familj från Kil och hälsade på snabbt då det var nere i gbg för att rensa ur en lägenhet. Det var då jag började känna mig lite konstig. Sen tog det inte lång tid innan jag låg på toaletten själv resten av kvällen. Jag vill bara gråta och gör det verkligen snart. Nu är jag rädd att någon i familjen ska få det igen plus att det går på dagis nu med. Jag har inte sovit på en vecka och har inte nerver kvar för att genomgå detta en gång till!!

Snöovädret har inte gjort det bättre. Skottat och skottat men knappt fått ut bilen iallfall. Bussarna och tågen går inte. Nu vill jag ha sommar och sol!!

Så positiv är jag idag... Men vem orkar hålla skenet uppe efter allt som har hänt?!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0